Ibland gillar jag verkligen tanter. Idag är en sån dag.
Jag var inne på min sjunde och sista kilometer av min power walk/joggingtur och skulle göra sista spurten i den branta backen.
Mitt i backen är det en liten rund tanta på +85 år som håller sina tummar i sina skrynkliga små tanthänder och hejar på mig.
Jag fick lite Göteborgs varvet-känsla (trots att ingen jag kände var där och hejade på mig, kommer aldrig förlåta er 
) och orkade längre än vanligt.
Så tack för det lilla tanten, ses imorgon i samma backe, samma tid?
Chansen att hon läser min blogg är ungefär en halv liten tant på 18365288651 tjocka tanter. Men ändå.
Det var fantastiskt fint ute imorse, och jag hoppas det håller i sig för idag är jag iförd en sommarklänning 
