De senaste dagarna har jag kommit på mig själv med att skratta åt mina egna skämt när jag är ute och går med Cocos. Behöver inte ens vara skämt, kan vara sånt jag vill kläcka ur mig till folk, sånt som hänt eller sånt som kunde ha hänt.
Det jag vill komma till är att jag högt och tydligt skrattar åt det. Vet inte om det beror på att mår bra och är glad eller om jag rentav blivit dum i huvudet.